När orden inte räcker till

Okej, låt oss ta det här från början. Vi är alla olika. Vi ser olika ut, tycker om olika saker, tänker olika, känner olika osv.. Det är en självklarhet. Att vi är olika är det som gör oss till människor, och det är nog något av det finaste som finns att vi är just så otroligt olika. Det borde även vara en självklarhet att olika är så oerhört vackert. Man kan vara kristen eller ateist eller något annat mittemellan. Man kan, och ska, ha olika åsikter om det mesta i livet. Men man måste ändå kunna prata om det som man tänker så olika om, och föra en diskussion om allt det utan att gå över gränsen. Det är något som tar oss framåt som människor i den allt mer turbulenta värld vi lever i. Men vet vi var gränsen går mera? Tydligen inte. 

 

I mitt Österbotten får man vara den man vill vara, tycka det man vill och föra fram sina åsikter utan att bli bemött med personliga påhopp, nedlåtande kommentarer och rent näthat. I mitt Österbotten hatar vi inte. I mitt Österbotten är vi inga rasister. Nä, i mitt Österbotten är alla värda respekt och kärlek, no matter what. Men så ser inte verkligheten ut tyvärr, och jag känner inte att det här är mitt Österbotten längre.  

 

För det är precis hatet som redan en längre tid har brett ut sig som en epidemi över hela Österbotten och Svenskfinland (säkerligen även resten av landet). Det är framför allt näthatet som har vuxit till sig något enormt dom senaste åren, och man behöver faktiskt inte söka särskilt länge i kommentarsfälten i valfri finlandssvensk medie innan man stöter på kränkande personangrepp. Det har liksom blivit det nya normala här, och det ironiska i det hela är att dom som sitter och hatar allra mest bakom sina skärmar aldrig någonsin skulle våga säga sådana saker till en annan människa öga mot öga. Det är så enkelt att sitta där med datorn som skydd och bara spy ur sig galla på allt och alla som är aningen annorlunda, eller tänker och ser på saker på ett annat sätt än en själv.  

 

Det har nu alltså även gått så långt att dom lokala tidningarna måste ta i bruk en censur på kommentarsfälten och stoppa vissa insändare från att publiceras för att dom innehåller så mycket hat och så mycket personliga påhopp. Det finns något oerhört sorgligt i det att vi Österbottningar, som annars stoltserar med hur bra vi är på att samarbeta, inte lyckas diskutera utan att det spårar ur totalt. Det finns inget ämne som gör det rätt att börja näthata, svartmåla och hoppa på en enskild person. Det måste gå att ta diskussionen, vara väldigt oense om sakfrågan och kanske rentav bli ilskna på varandra. Så långt är det ingen fara, tvärtom så kan det vara något positivt. Men när man börjar närma sig gränsen där allting övergår från en het, men frisk debatt till att bli smutskastning och hat så måste man dra i handbromsen, stanna upp och inse att vi är olika och att vi kommer att tycka olika om det hur länge vi än smutskastar varandra. Allting handlar om att vi måste kunna respektera varandra för dom vi är. Sen så behöver vi absolut inte respektera varandras åsikter eller livsåskådningar, men ändå kunna leva med det och förbise det utan att hata. 

 

Vissa åsikter bör man ändå hålla för sig själv, och det finns gränser för vad man kan och får tycka offentligt. Tyvärr så finns det då såna som inte kan låta bli att krita ner sina sjuka åsikter och vinklar för att sedan kasta upp dom på Facebook eller skicka in dom till närmaste lokaltidning. Även om jag tycker att det är synd så förstår jag att det i slutändan inte finns något annat val än att "porta" dom mest hatiska kommentarerna och insändarna, och jag är glad över att någon till slut agerade och markerade hur fel det är. Tyvärr så får ju trollen ändå fortsätta att härja fritt, och helt ostört på sina privata sociala medier. Vissa personer borde nog helt klart aldrig ha fått åtkomst till nätet.  

 

Det är inte farligt att tycka och tänka annorlunda. Olika är fint. Skippa hatet, men fortsätt dom heta diskussionerna. Med en god ton. 

 

I mitt Österbotten hatar vi inte. Vi respekterar varandras olikheter.